Det kommer alltid gå att lyssna gratis
Jag har blivit ombedd att skriva teknikinlägg här ibland. Eftersom jag gillar att skriva, men inte riktigt är van vid bloggformatet, så tenderar mina inlägg att bli lite långa. Det går med fördel att hoppa över alla stycken fram till de fyra sista om det här med inledning och historia känns gammaldags.
Det var inte alltför länge sedan som det var fullständigt lagligt i Sverige att ladda hem musik som någon publicerat på Internet, oavsett om det skett med tillstånd eller inte. Jag minns hur det brukade ta ungefär en halvtimme att ladda hem en låt. Ville man ha mycket musik så var det enklast att kopiera låten från någon annan som rippat den från en CD-skiva. Det var aldrig tal om att man skulle bli straffad för något sådant.
Sedan kom bredbandet. Då blev det helt plötsligt möjligt att tanka ner album efter album utan att det kostade något. Det var bara den som delade med sig av musik som kunde straffas, och även det var otroligt avlägset.
Musikindustrin kämpade förstås på, och så blev det olagligt även att ladda ner musik som publicerats utan tillstånd.
Då började det dyka upp webbplatser som sålde musik som man därmed lagligt kunde ladda ner. Men dessa webbplatser behöver förstås bara följa de länders lagar från vilka de drivs. Alltså kunde vi för en tid sedan köpa musik för praktiskt taget ingenting från http://www.allofmp3.com. De drevs från Ryssland och hävdade att de följde rysk lag genom att de betalade en del av intäkterna till organisationen Russian Multimedia and Internet society, ROMS.
Musikindustrin kämpade på även här och lyckades på något vis få såväl VISA som Mastercard att spärra alla betalningar till sajten. Jag undrar vad cheferna på dessa kreditkortsföretag blev lockade eller hotade med.
Allofmp3 fick stängas, men det ryska företaget startade mp3sparks.com i stället, som verkar leva idag om än med något högre priser. Det verkar högst osannolikt att någon svensk skulle kunna fällas för att köpa musik därifrån.
Läs mer om historien om allofmp3 på wikipedia och på IDG.
Men lyssna gratis då? Hur gör man det? På webbradio förstås. På samma sätt som det är lagligt att köpa en FM-radio och lyssna på utsändningar kostnadsfritt så kan man koppla upp sin dator mot någon av de tusentals radiostationer som sänder på nätet. Till exempel kan man söka på stationer på shoutcast.
Och på samma sätt som det är lagligt att spela in från radio på kassettband (ni minns väl kassettavgiften och diskussionen om privatkopiering) så är det helt okej att spara det som sänds från webbradiostationerna, så länge man gör det för privat bruk.
Det är nu vi teknikintresserade börjar se möjligheter. Varför nöja sig med att lyssna på en webbradiostation och spara de låtar man tycker om? Varför inte låta datorn lyssa på några hundra olika stationer och spara alla utsändningar och analysera när låtar börjar och slutar och sortera låtarna så att man kan ta bort det man är ointresserad av och behålla det intressanta?
Eller ännu bättre; varför inte starta en webbtjänst där vem som helst kan skaffa ett konto och där man sedan får klicka i vilka stationer man vill spela in ifrån och varifrån man sedan kan ladda hem kopior av det man spelat in för eget bruk? Det måste väl också vara lagligt? Det faktum att denna tjänst kan utnyttja det faktum att många personer spelar in samma sak och i och med det spara utrymme på servern borde väl knappast spela någon roll. Hur fungerar det då? Tja, gå in på Chilirec och börja spela in. Ett konto skapas automatiskt och vill man inte kunna använda det från en annan dator så behöver man inte ens ange något användarnamn.
Naturligtvis får man inte CD-kvalitet på ljudet eftersom det gått via webbradio. Och det händer också att man får med en sekund av stationens jingel i början eller slutet av låten. Men å andra sidan är det inga problem att samla på sig 50 000 kategoriserade låtar på ett dygn. Och man behöver inte ens vara uppkopplad under tiden.
Den intressanta frågan är väl vad skivindustrin ska göra åt detta? Varför inte lyssna på lite musik medan ni funderar på det.
Andra intressanta bloggar om: Chilirec, fildelning, immaterialrätt, mp3, musik, upphovsrätt, webbradio
Arkiverad under: Media, Politik | Taggad: chilirec, Fildelning, immaterialrätt, mp3, musik, upphovsrätt, webbradio



Använder själv mig av Chilirec och är väldigt nöjd med idén. Tidigare har jag själv streamat radion, men tack vare Chilirec får jag det fint sorterat i genre, årtal och nationalitet.
Ang ditt inlägg så höll det en bra längd och du lyckades hålla intresset vid liv rakt igenom hela inlägget.
Ser fram emot fler inlägg från dig.
LÄste de fyra sista stycken som rekommenderat. Mycket bra slutsats. Läste om siten för någon tid sedan. Skivindustrin kommer alltid att hitta på sätt att motivera sin existens.
De har ju heller inte upptäckt att det på myspace finns en massa nyskriven musik. Någon artist har väl till och med kutat förbi American och Svenska idol. Och talangjakten och so you think you can dance. Eh…nå..men i alla fall…
Jag undrar om det inte är Där de stora begåvningarna finns. De behöver ju inte marknadsföringsmuskler. Det finns förstås lysande undantag på artister som förstås har talang även under skivbolagens (möjligen skyddande) mantel.
De på myspace, de bara skriver Sin Musik och plötsligt har de ett gäng lyssnare som rekommenderar deras musik till höger och vänster. Det är faktiskt lite som en Bellman i modern tid. Det är bara det att han satt vi strandkanten med sin Ulla och diktade och skrev. Men spred sig, det gjorde hans musik..
När jag träffar vissa artister ska jag våga gå fram och säga “Du, jag kopierade din skiva här om året, här har du en hundring.” Det överstiger nog de smulor som fås från skivbolagens smörgåsbord.
Jag fick ett inlägg i min blogg idag. En länk till ett band som har gjort en grej av att musiken ska vara helt gratis. Både som mp3 och wav.
Musiken är lite drömsk och verkligen skitbra! Gå in o lyssna:
http://www.myspace.com/magnacartacartel
/Malin